torsdag, november 16, 2006

Hugger i sten

Idag är en Winnerbäck dag. Har lyssnat på Hugger i sten typ 20 gånger nu. Idag orkar jag inegnting. Allt är kuk. Alla är kuk. Jag vill kastrera er alla.

Hurra, jag fick mina dansskor idag. Imorgon ska jag dansa järnet. Jag ska köra med alla jävliga fotbollsmänniskor, boxare, ridfolk och skejtare. De ska få äta upp det dem sagt. Att dans inte är en sport och att det är enkelt. Pfht, får se hur snygga era padeboré blir imorgon...

Imorgon ska jag på bio med. Saw 3. Jag kommer inte komma levande ut ifrån biografen. kanske är bra det. För jag orkar inte. Jag vill stänga in mig på rummet, dra täcket över huvudet och vakna när solen skiner och fåglarna kvittrar igen.

Fitta. Jag vill ha det som förut. Ingen bitterhet. Inga tårar. Sorglöshet. Hopp, längtan.
Nu känner jag bara ångest, panik som aldrig försvinner. JAg kan inte räkna ut den här kalkulationen. Jag känner för att skita i allt. bara gå där ifrån och aldrig vända mig om igen. Men jag kan inte. Jag älskar fortfarande. Föralltid. Jag går inte utan att vända mig om. Gråter du ser jag dina tårar. Faller du är det jag som fångar. det är mitt löfte.Det håller jag föralltid. Föralltid.

Nog för det sentimentala. Nu ska jag var vara vuxen, inte fälla tårar sitta här med självömkan. Jag ska vara sådär mogen som jag önskar att jag var. jag ska köpa godis och gnälla. Såja, nu var jag tillbaka på ruta ett igen...

Ha det fett alla baijaner.
Adjöken.


Inga kommentarer: